DIGIKULT 2013

Digikult 2013 ägde rum den 10-11 april. Det var Länsstyrelsen för Västra Götalands län som upplät sina lokaler i Göteborg för två fullmatade konferensdagar — tjugotre talare behandlade det senaste inom digitalt kulturarv, ett antal programmerare deltog i ett hackathon och deltagarna själva stod för mängder av intressanta diskussioner. Vid konferensmiddagen på restaurang Hamngatan underhöll Edward Blom med ett föredrag om smörgåsbordets historia. 

Invigningstal
/Lars Bäckström & Birgitta Losman

Regeringens digitala agenda för Sverige
/Juha Alskog & Eva Stengård
Öppna länkade data – vad är det och varför ska du göra det?
/ Peter Krantz

Inom kulturarvsområdet pågår det arbete med öppna länkade data på flera håll, både nationellt och internationellt. Med länkade data maximeras möjligheterna att använda data från flera olika källor. I denna presentation beskriver Peter Krantz ursprunget och pågående arbete med öppna data och ger en introduktion länkade data.

Presentation av hackathon
/ Lennart Guldbrandsson
Utvecklade handläggarprocesser inom Kulturmiljöområdet
/ Britta Roos

Riksantikvarieämbetet och landets länsstyrelser har inlett ett gemensamt arbete med målet att stärka och utveckla kulturmiljövården, bland annat genom e-baserade ärendeprocesser och informationstjänster. Efter förstudier planeras flera insatser med målet att lägga grunden till digitala informations- och ärendeflöden. Uppdraget rymmer fler utmaningar, bland annat eftersom kulturmiljövården är en resursmässigt förhållandevis liten sektor med ett omfattande och komplext samhällsuppdrag.

Digital arkeologisk process – någon ordning får det vara!
/Malin Blomqvist

Riksantikvarieämbetet har påbörjat ett arbete för att kartlägga och på sikt förbättra hanteringen av arkeologisk information inom ramen för kulturmiljösystemet. Alla intressenter behöver samverka för att förbättra processer, utveckla möjligheterna till återanvändning av information, undvika dubbelarbete med mera.

OAIS i praktiken
/Erik Siira

OAIS är en referensmodell för elektroniska arkiv. Göteborgs universitetsbibliotek är en av parterna i ArkA–D projektet som ska utveckla ett arkiv för alla typer av digitaliserade samlingar. För att kunna leverera in digitaliserade resurser i Alvin, som arkivet kallas, används OAIS-modellen som utgångspunkt för att skapa digitala leveranspaket. Genom att bruka modellen tillsammans med standarder för metadata säkerställs att allt digitaliserat material levereras och importeras på ett kontrollerat sätt.

Bokhylla.no – fra idé til suksess
/Svein Arne Brygfjeld

Nasjonalbiblioteket i Norge gir gjennom Bokhylla.no brukeren på nett gratis lesetilgang til mer enn 110.000 bøker. I tillegg kan 14.000 bøker lastes ned. Etter en tre-årig prosjektperiode er nå ordningen gjort permanent. I løpet av fem år skal antall bøker øke til ca 250.000.

Litteraturbanken.se — svensk skönlitteratur på nätet
/Mats Malm

Litteraturbanken är en fri kulturhistorisk och litterär resurs för forskning, undervisning och folkbildning. Den är till för alla: forskare, lärare, studerande och litterärt allmänintresserade. Verken finns tillgängliga online eller som pdf- eller epub-filer.

Libris för folkbiblioteken! – mot en nationell katalog
/Hilda Androis

Kungliga biblioteket har i och med sitt utökade uppdrag från 2011 ett ansvar för att främja samverkan och utveckling inom hela bibliotekssverige. Att folkbiblioteken ska finnas i Libriskatalogen har varit ett starkt önskemål från biblioteken. Projektet Libris för folkbiblioteken ska konkretisera vilka behov folkbiblioteken har i en Nationell katalog och utarbeta förslag på utvecklingsinsatser för att så många folkbibliotek som möjligt ska kunna ingå i Libriskollektivet.

Kulturmiljö och laserskanning – Människans spår i landskapet
/Benedikt Alexander

Föredraget visar hur kultursektorn och andra aktörer kan använda den nya höjddatan i sin handläggning och inom forskningen. Med laserskanning kan man få ett helt nytt landskapsperspektiv inom kulturmiljövården, ett perspektiv som är lättare att överskåda och tolka. I Dalarna har tekniken bland annat använts till kartläggning av kända och okända kultur- och fornlämningar, handläggningsärenden och kartläggning av fäbodar. Man har också kombinerat den med gamla kartor, vilket har bidragit till att belysa landskapet och människans spår genom tiderna.

Öppet bildarkiv
/Karin Nilsson

I början av 2012 tog museimyndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet beslutet att tillgängliggöra sina bildsamlingar fritt med öppna licenser. Under året har vi arbetat i tre olika delprojekt för att kunna sprida bilderna vidare och göra dem så användbara som möjligt: skapa en bilddatabas på nätet med koppling till LSH:s samlingsdatabas, donera samtliga högupplösta bilder till Wikimiedia Commons tillsammans med metadata samt leverera semantiskt länkad information tillsammans med länkarna till högupplösta bilder till K-samsök.

Vårt kulturarv som digitala forskningsdata
/Stefan Ekman

Svensk nationell datatjänst är en nationell resurs som har i uppdrag att inventera, bevara, tillgängliggöra och förmedla data, databaser och forskningsmaterial av relevans för forskning inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin. En del av kulturarvet görs därmed tillgängligt i digital form.

Upphovsrätt: Över minnesmuren
/Stefan Högberg & Mathias Klang

ABM-sektorns uppdrag är att tillgängliggöra sina samlingar, men upphovsrättslagen lägger hinder i vägen. Västra Götalandsregionen har antagit nya riktlinjer för att lösa problemet, och föreskriver bland annat publikation under Creative Commons-licenser.

Europeana, open data and end user engagement
/Geer Oskam

On the value of opening up data, how to engage an online audience and the relationship between Europeana, Wiki and GLAM institutions. Concrete examples of how this currently works: by organising Editathons and creating a GLAM-Wiki upload tool.

K-Samsök- digital infrastruktur
/Henrik Summanen

Digital information öppnar nya möjligheter och skapar nya behov. Att förstå digital data och hur den fungerar är grunden i att bli en aktör på webben. Denna presentation visar de beslut som har visat vägen till K-samsök – det svenska kulturarvets infrastruktur på den digitala arenan.

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten
/Kajsa Hartig

Nordiska museet arbetar sedan ett par år tillbaka med sociala medier för att skapa engagemang och delaktighet i förmedlingsarbetet. I samband med utställningen Hår genomförde museet en insamling via webben, och lät också inkomna bidrag spela en roll i utställningen. Vägen dit var inte helt oproblematiskt och erfarenheterna från Hår kommer nu att används inför kommande projekt.

Sociala medier
/Lena Leigert
Wikipedia och kulturarvet
/Lennart Guldbrandsson

Den första sökträffen på nätet är Wikipedia. Hur samarbetar man med Wikipedia för att sprida kunskap om kulturarv? Hur har andra gjort? 

Digidel 2013 – en kampanj för digital delaktighet
/Örjan Hellström

Vi ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Men fortfarande står närmare 1,5 miljoner svenskar utanför nätsamhället. Hur möter vi denna utmaning? Digidel 2013 är en nationell kampanj vars mål är att få ytterligare minst 500 000 svenskar att börja använda Internet innan utgången av år 2013.